Professor Mancuso svarar på frågor om plantornas ”själsliv” och ”intelligens”

LINV – International Laboratory of Plant Neurobiology

1
816

Anna Böhlmark från 2000-talets vetenskap besökte professor Stefano Mancuso i Italien. Hon skrev då artikeln ”Mozart eller Monsanto? – En sann historia om musikens makalösa makt i vingården”. I samband med besöket ställde hon frågor till Stefano Mancuso professor och expert på växternas ”Inre” egenskaper. 

Intervju: Anna Böhlmark | Bild: Stefano Mancuso – Foto: AQUAE Fundacion

Kan plantor känna?

– Ja, plantor känner mer än vad djur gör. Jag har vetenskapliga bevis för det. Plantorna har nämligen inte bara fem sinnen utan femton till. De kan uppfat- ta elektriska förändringar, magnetfält, kemiska grader och känna av eventuella patogener. De uppfattar dessutom olika grader av ljus och ljudvågor. Vissa fre- kvenser, särskilt de låga (mellan 100 och 500 Hertz) gynnar grodden av frön och plantans tillväxt mot källan som sänder ut ljudvågorna. Vi har upptäckt att även plantorna avger ljud. Även rötterna under jorden avger ljud som plantorna kan fånga upp. Det möjliggör en under- jordisk kommunikationsväg mellan olika plantor.

Är plantor intelligenta?

– Om intelligens handlar om kapaci- teten att lösa problem på så kan man konstatera att växter är kapabla att svara på inre och yttre stimuli. Med andra ord: de är medvetna om vad de är och vad som finns i deras omgivning.

Kan du ge ett exempel på det?

– Studier visar på att ett apelsinträd och ett citronträd i blom agerar på olika sätt beroende på mängden pollen som insekten har. Om den har mycket pollen med sig ökar mängden kaffein i nektarn, vilket aktiverar insektens hjärna. På så vis kommer insekten ihåg plantan och återvänder. Om de har lite pollen, så minskar de kaffeinet.

Är plantor sociala?

– Växterna är lika sofistikerade som vi vad gäller det sociala livet. Det kan ta från tio till femton år innan ett träd har blivit så högt att det kan livnära sig själv från solljus och vatten. Till dess är det beroende av de näringsämnen det tar upp från sin närliggande ”familj”.

Kan plantor känna stress?

– Om en planta befinner sig under stress kan det bero på att en insekt håller på att äta upp dess blad. Denna planta börjar utsöndra substanser, som uppfat- tas av en annan planta. Den andra plan- tan uppfattar attacken och kan nu förbe- reda sig för att försvara sig. Plantorna har även ett minne. En annan man från Toscana, Leonardo da Vinci, var den som upptäckte årsringarna på träden och det faktum att trädet vid ett fördelaktigt år har en bredare ring än vid ett sämre år.

Har du fler exempel på plantors intelligens?

– Det finns en planta vid namn Mimosa pudica som stänger sig när man rör vid dess blad. Efter fem gånger som jag rörde vid plantan förstod plantan att jag inte är farlig och slutade stänga igen sig. Om du sedan lämnar plantan i fyr- tio dagar och återkommer med samma stimuli, så beter sig plantan på samma sätt igen. Det är alltså möjligt att lära plantan att inte stänga igen bladen.

Är plantor överlägsna människans intelligens?

– Alla medicinska komponenter som människan använder har samtliga hittats bland plantorna. Tänk på hur många medicinplantor vi ännu inte har upp- täckt. Med andra ord finns det en hel guldgruva därute att upptäcka.

– När människan använde sig av plantor istället för kemiska läkemedel fick man dessutom i sig en hel del extra välgörande komponenter ”på köpet”. Denna naturliga blandning av kompo- nenter kan inte skapas i laboratorium och är mycket mer effektiv för vår hälsa.

Var sitter plantornas hjärna?

– Om mänskligheten skulle dö ut skulle plantorna fortfarande överleva, och de skulle expandera så mycket att jorden skulle vara fylld av dem.

– Plantornas kapacitet till överlevnad är nämligen otrolig. Då deras system inte är centraliserat som hos däggdjuren (växternas kroppar styrs exempelvis inte av en hjärna) har de en mycket större kapacitet till att kunna klara sig, även om en del blir uppäten.

– Det finns mycket vi kan lära oss av plantorna. Bland annat deras sätt att styra på. Då de inte är styrda centralt har de ingen vertikal maktstruktur. Ingen planta styrs av någon annan. Därför är deras sty- relsesätt horisontellt. Alla organisationer och samhällen som leds uppifrån faller samman så fort ledaren tas bort. Just där- för bör man satsa på en horisontellt styrd organisation då den inte faller om en bit faller. Om vi ska skapa ett motståndskraf- tigt modernt samhälle, ska vi kopiera plantornas modell.

Till sist – vad vill du mer säga till växternas försvar?

– Jag tycker också vi behöver tänka på plantornas rättigheter. Vi behöver skyd- da deras fortlevnad på jorden och stärka biodiversiteten. Bara i ett rikt jordeliv med många olika sorters plantor kan vi leva ett harmoniskt liv där alla arter samexisterar. Rättigheter till mindre skyddade grupper kommer även andra arter till gagn.

Text: Anna Böhlmark

Förslag till mer läsning
För att läsa mer om plantornas intelligens rekommenderas boken ”The Intelligent Plant” av professor Michael Pollan vid Berkleyuniversitetet, USA, vän och kollega till Stefano Mancuso.

LINV:s hemsida: Linv.org

DELA
Nästa artikelMatthias Rath – Vitamin C–forskaren med ambitioner för världshälsan
Anna Böhlmark (född 1981) från Sollerön utanför Mora är journalist. Hon har en master i kommunikationsvetenskap och har bott 14 år i Italien. Anna talar flytande italienska, engelska och spanska och talar även kinesiska och franska. Anna har skrivit och fotat 7 år för tidningen 2000-Talets Vetenskap. Dessutom filmar och producerar hon dokumentärfilmer, nu senast filmen om kolloidalt silver som ligger på AlmaNova. Hon driver det egna medieföretaget Pelicana Pelicana.

1 KOMMENTAR

LÄMNA ETT SVAR