2000-talets genombrott för epigenetiken har ändrat synen på sjukdomars uppkomst. Lärt oss att gener påverkas av yttre omständigheter som stress, kost och miljögifter. Vilket bäddar för alternativa insatser i stället för livslång medicinering. Här har den svenska sjukvården inte hängt med. Varför alltfler patienter på gott och ont vänder sig till Dr. Google.

Text: Ulla Gabay, UllaGabay.com | Denna artikel har tidigare publicerats i NewsVoice | Läs mer av Gabay i NewsVoice 

Redan 2013 vid World Economic Forum i Davos lyftes frågan om fetmarelaterad undernäring och skenande sjukvårdskostnader genom ökande välfärdssjukdomar (1). Samtidigt varnade ledande hälsoexperter på plats för en övertro på att vetenskapen skulle kunna rädda oss.

Enligt WHO har livslängden sedan år 2000 ökat med 5 år (2). Samtidigt varnar organisationen för ”globesity” (3), en global fetmaepidemi i välfärden som brukar leda till kroniska sjukdomar. Där var tredje barn inom EU mellan 6 – 9 år redan beräknas vara drabbat.

Barnen utgör nu 30 procent av alla IBD-fall (kronisk inflammationssjukdom i tarmen) och 3-åringar lider av fettlever, NAFLD (Non-alcoholic fatty liver disease). Allt enligt en ny rapport från 22 000 forskare och barnläkare till Europaparlamentet (4). Där man kallar det hela en ”pandemifråga” och sätter fokus på barnens matsmältningsproblem.

Ovanstående är tillstånd som alltfler läkare och forskare internationellt länkar till undernäring, samt tarminflammationer och hormonrubbningar, på grund av den västerländska industrikosten (5). Forskare vid Harvard har slagit fast att systemiska inflammationer är ett centralt inslag vid fetma och det metabola syndromet, ”metaflammation” (6).

Det rapporteras om barn och ungdomar som får ”åldersdiabetes” av typ 2. FAO har konstaterat fetma vid ”nutrition transition”; när människor flyttar till industriländer, eller importerar deras livsmedel och matkultur, plockar de snabbt upp välfärdssjukdomarna (7). Det går inte att komma runt industrikostens betydelse i sammanhanget.

Många kroniska sjukdomar är autoimmuna. De uppgår nu till ett 80-tal och 300 millioner människor anses redan vara drabbade (8). Eftersom autoimmuna sjukdomar drivs av det adaptiva (specifika/inlärda) immunförsvaret, går de att påverka.

”Tysta” inflammationer i tarmen går att förebygga genom en kostomläggning. Så att inte antikropparna blir så uppretade att de till slut angriper den egna kroppens organ och vävnad. Men detta får patienten inte mycket gehör för inom den svenska sjukvården.

Den svenska läkarkåren måste börja ta kostens betydelse på allvar i samband med autoimmunitet och de kroniska sjukdomarna. Och skapa utrymme inom vården för både förebyggande och lindrande insatser i form av en individanpassad kostomläggning.

Annars står alltfler patienter där på sikt med livslång medicinering med biverkningar, försämrad livskvalitet och i värsta fall en för tidig död. Utöver allt personligt lidande, kommer det även att belasta både vård och samhällsekonomi på ett fullkomligt ohållbart sätt.

All sjukdom börjar i magen. Konklusionen kommer från medicinens urfader Hippokrates. Ny forskning runt inflammerade tarmar och mikroflorans betydelse bekräftar tesen. Läkare i USA och på andra håll har öppnat upp för den nya forskningen runt en läckande tarm, Leaky Gut Syndrome, och dess betydelse för uppkomsten av autoimmuna sjukdomstillstånd (9).

I Sverige hänförs begreppet sorgligt nog fortsatt till alternativvården. Det är otroligt många patienter som lider av IBS/IBD och andra tarmsjukdomar/syndrom. Gaser, förstoppning, diarré och annat som i botten tyder på matsmältningsproblem av en eller annan art. De tvingas nu söka hjälp utanför vården mot sina besvär.

Det är givetvis bra att fler patienter tar eget ansvar med kostomläggningar. Men det finns en fara här med näringsbrister och annat, genom att alternativvården ofta drivs av före detta patienter utifrån egna erfarenheter. Eller av så kallade hälsocoacher och hälsogurus som tagit till sig någon ny trendig diet. Matsmältning och näringsomsättning är en otroligt komplicerad process som inte alla känner till i grunden.

Vi har en bra specialistvård i Sverige vid akuta tillstånd. Men den måste kompletteras med att allmänläkare och vårdcentraler hänger med i utvecklingen. Annars kommer alltfler vända sig till Dr Google. Med allt vad det innebär på en totalt oreglerad marknad. Detta skulle kunna motverkas om läkarna slutade att ”fortutbilda” sig via läkemedelsbolagen. Och i stället uppdaterade sig på den evidensbaserade forskning som, på grund av sin ”olönsamhet”, inte får tillgång till de erkända, vetenskapliga publikationerna. Samt informera sig om den beprövade erfarenhet som finns internationellt bland kliniker och kollegor som valt att gå över till Funktionell Medicin. En metod där man efter grundläggande tester formar en individanpassad behandling av läkemedel och kostråd. Med målet att slippa tung medicinering.

Vi patienter nöjer oss inte längre med en luddig ”syndrometikett” och/eller en medicinering som inte går till roten av problemet; en slarvig brandsläckning av symtom som lämnar kvar en pyrande, kronisk sjukdom.

Jag har i egenskap av patient några förslag till Dig som läkare, vid behov av ett besök:

  1. Lyssna på mig. Jag sitter på ovärderliga kunskaper om hur koppen reagerar, inte minst min egen.
  2. Se mig som en del av vårdteamet. Ta vara på mina personliga erfarenheter. I stället för att möta mig med en överlägsen attityd och läkemedel som bäddar för tilläggsläkemedel mot biverkningar och pyrande sjukdomar.
  3. Uppdatera Dig kontinuerligt. Det är precis vad jag som patient gör. Viftar Du bort de studier och nya forskningsrön jag på egen hand hittat, satt mig in i och kollat evidensen på, tappar jag bara förtroendet för Dig som en aktiv och kunnig läkare i tiden.
  4. Känn Dig inte hotad av mig och min info. Det är min kropp och hälsa det handlar om. Jag är inte ute för att utmana. Vill bara väcka tanken om en alternativ väg som är hälsosammare för mig och i längden mindre belastande för Dig och Ditt vårdteam.
  5. Avvisa inte teorin om ”läckande tarm”. Fnys inte åt den nya forskningen och dess betydelse för autoimmuna sjukdomar. Om jag som patient kunnat lära mig läsa studier av den mest varierande karaktär, borde Du vara påläst om de studier som idag finns om Leaky Gut Syndrome: 40 träffar från 2000-talet på PubMed (10).

Text: Ulla Gabay, UllaGabay.com | Läs mer av Ulla Gabay | Ulla är journalist, författare och föreläsare runt kostens påverkan på hälsan

Källor

  1. Davos 2013, fetmarelaterad undernäring (s 91-93)
  2. Livslängden/WHO 
  3. Globesity/WHO
  4. Rapport till Europaparlamentet
  5. Undernäring i välfärden pga kosten
  6. Systemiska inflammationer vid fetma och metaboliska syndromet
  7. Nutrition transition/FAO
  8. 300 miljoner drabbade av autoimmunitet
  9. Läckande tarm och autoimmunitet, se även på denna länk
  10. Leaky Gut Syndrome/PubMed