Macchiarini – fängelset nästa

1
498

Nya uppdateringar i fallet med Macchiarini. Den 6:e november 2019 dömde Florens domstol plaststrupekirurgen Paolo Macchiarini till 1 år och 4 månaders fängelse. Men han döms inte för att han tog livet av sina patienter. Han döms för ett ekonomiskt brott. Att han för egen räkning missbrukade universitetets lokaler för sina transplantationer, där han privat tog betalt av patienterna utan att ersätta universitetet för dess kostnader.

Jämförelsen med Sverige blir ju helt slående. I Italien och Sverige huserar en demonkirurg som ljuger sig fram , påhejad av de nationella etablissemangen. Antalet offer som han lämnar bakom sig i döda patienter räknas inte, åtminstone inte, i deras rättsapparater. I Sverige åtalades faktiskt Macchiarini för vållande till annans död. Då frikänns han i första instans, med den moralbefriade ursäkten: Det saknas bevis. Trots att tre större utredningar runt hans agerande i Sverige fanns på plats. Nu finns det starka skäl för ytterligare en ny utredning så att också rättvisan ska få möjlighet att revanschera sig, dvs fälla Macchiarini också i Sverige.

Samtidigt har det i Sverige i år 2019 förekommit två andra juridiska spörsmål – som gärna kan jämföras med hur Macchiariniärendet behandlats. I det ena fallet så försökte Läkemedelsverket förhindra att en bättre och billigare variant till smärtstillande och läkande växter skulle tas bort som ett alternativ för den sjuke. Ämnet vi åsyftar är den CBD-olja som utvinns ur cannabis. Efter flera juridiska krumbukter kunde man slutligen förbjuda den genom införliva CBD-oljan och klassa den som narkotika, förutsatt den innehöll mätbara fast små mängder THC. Och det gör den oftast. Alla andra länder gör tvärtom: liberaliserar lagstiftningen runt Cannabis. Förutom att underlätta för patienter med mängder av smärtrelaterade tillstånd slår man undan marknaden för bortemot hälften av den illegala knarkhandeln. Det gör man runtom i Europa, men inte i Sverige. Det svenska Läkemedelsverket är faktiskt på detta vis en viktig faktor för att upprätthålla en illegal hampamarknad i både Uppsala och Sverige  och på så vis bidra till det våld som den föder.

Ett annat rättsfall som nästintill enbart AlmaNova belyst objektivt är fallet med Susanne Johansson. Här hade Susanne Johansson med sina utvecklade lasermetoder, tvärtemot Macchiarini, fått många av sina dödsdömda patienter att återgå till hälsan.  Detta ogillas starkt av läkemedelskartellen, speciellt då det gäller cancerpatienter. Bakom kulisserna gillrades en ekonomisk fälla för Susanne, så att en polisanmälan om grovt bedrägeri kunde lämnas in från norskt håll. Såväl Tingsrätt och Hovrätt dömde Susanne Johansson till 2,5 års fängelse. Men i detta fallet fanns bevisen med i rättegången, bevisen som visade att Susanne Johansson var oskyldig. Det går inte att som Macchiarini ursäkta sig med att bevis saknades – Bevisen fanns, men dömande instans ville inte granska bevisen, de bevis som skulle frikänt Susanne Johansson.

För att inte börja tala om hyckleri så föreslår vi en liten stavningsändring i vår lagbok. Döp om Svea Rikes Lag till Svea Rikas Lag.  Då får vi åtminstone logik i eländet.

Vi på redaktionen var faktiskt i undersökningarna runt Macchiarini de enda journalisterna på plats i Florens och granskande hans förehavanden där – innan han anställdes på Karolinska.  Den artikeln har nu fått förnyad aktualitet.

Här under bilden av Paolo Macchiarini följer den gamla artikeln från våren 2016.

”The celebrity Surgeon who used Love, Money and the Pope to scam a NBC News
Producer” var rubriken på en avslöjande skandalartikel i den amerikanska magasintidningen Vanity Fair. På svenska: Den firade kändiskirurgen som använde kärlek,
pengar och påven för att bedra en amerikansk TV-reporter. Vanity Fair betyder Fåfängans Marknad.

I artikeln kläddes superkirurgen Paolo Macchiarini av dräkten som en mycket charmerande, framgångsrik bondfångare och förvandlades till en bedragare och psykopat i en och samma person. Artikeln dök upp i media i januari 2016. Bara veckorna före Bosse
Lindqvist klädde av Paolo Macchiarinis yrkesroll som kirurg i den svenska TVserien ”Experimenten” och förvandlade honom till en forskningsfuskare.

Före Karolinska fanns Careggi i Florens
När vi på vår lilla redaktion sett dessa två aktstycken ville vi gå vidare och om
möjligt ännu djupare. Vi tog direktkontakt med de som varit involverade i den svenska forskningsskandalen på Karolinska. Det var just de personer, som från början, eller mycket snabbt hade uppdagat att detta var en extraordinär katastrof. Bland dessa fanns som en självklarhet Johan Thyberg; den professor emeritus som länge sett och varnat
för felaktiga trender på sin forna arbetsplats. Nästa steg var att följa upp Macchiarinis tidigare arbetsplats. Han hade åren före varit verksam som superkirurg på universitetssjukhuset Careggi i italienska Florens.

Pressens talesman
När vi söker kontakt med Careggi går vi den officiella vägen och kontaktar först
presstalesmannen Giovanni Squarci som erbjuder de officiella svaren på våra frågor.
– Vi inledde den 2 maj 2016 en process mot Macchiarini , som är kallad till
mötet den 10 maj. Vi är därför försiktiga att lämna ut material som kan störa
den processen. Vad åtalet går ut på vill inte Squarci kommentera men av andra
får vi höra att Giovanni blivit anställd med två huvuduppgifter: Att hålla ett
öga på Macchiarini så att han inte ställer till med mer elände – men också för att
skydda hela Careggi så att deras förtroende inte naggas mer i kanten.

Sergio Romagnani
Det blir istället öppna famnen hos nestorn bland professorerna på Careggi: Den snart 80-årige – och mentalt spänstige – Sergio Romagnani är Careggis motsvarighet till Johan Thyberg. Eftersom han är expert på regenerativa processer och följt stamcellsforskningen
noggrant, fanns han också med i den kommitté som skulle bemöta Paolo Macchiarinis begäran om att bli utnämnd till professor. Men när de i kommittén noterade att de professurer i Paris, Hannover och Barcelona som Paolo Macchiarini visade upp i sitt CV
var en bluff, avrådde kommittén helt från att anställa Macchiarini. Men det avrådande dokumentet hamnade bara i en byrålåda hos Romagnanis överordnade på Universitetet.
Istället fick Macchiarini fullt stöd för ett eget laboratorium – dock utan professur
– och kunde omgående börja transplantera luftstrupar på sina patienter.
Ännu så länge använde han sig av transplantat från nyligen avlidna.
Eftersom Macchiarini hade benägen hjälp av såväl Toscanas hälsominister
som universitetsrektorerna, blev det också många fina reportage i italienska
main-stream-media. Eftersom dessa var okritiskt skrivna (jmfr gärna med DN, SVT och SvD) så växte snabbt kön av hjälpsökande patienter.
Detta gav Paolo Macchiarini uppslaget att göra lite extra pengar. Han sa till patienterna att kön var flera månader lång men att han kunde mot skälig extra betalning (som då hamnade på Paolos egna konto) ordna med förtur antingen i Florens eller utomlands.

Samma utfall i Florens som på KI: Patienterna dog
Utfallet för patienterna blev dock liknande som för de i Stockholm och i Krasnodar, Ryssland. Majoriteten avled då transplantatet avstöttes ganska snabbt
oavsett det hade badats i individegna stamceller före det kirurgiska ingreppet.
Undantaget var den allra första patienten i Barcelona, en kvinna från Sydamerika. Hon lär leva fortfarande men då har man under de gångna 6–7 åren tvingats till 20 nya transplantationer (flera av dem utfördes i Florens), då implantatens livstid bara varat i månader innan avstörningsprocesser satt igång.
Under sina två verksamhetsår från 2010 till 2012 på Careggi kunde Macchiarini kvittera ut årslöner på runt 3 miljoner kronor. Samtidigt hade han opererat mer än 20 patienter, varav majoriteten har dött.

Alessio Gaggioli
Macchiarini kunde med stöd av rektorer och minister också dirigera och manipulera
den italienska pressen utom en person: Alessio Gaggioli. Han var Florens
motsvarighet till SVT:s Bosse Lindquist.
Vi mötte Alessio inne på Corriere Fiorentinos öppna redaktionsrum. Han hade förberett vårt besök med en formidabel packe handlingar och artiklar. Det har till dags dato blivit mer än 200 granskande artiklar från Alessios tangentbord om Macchiarinis bedrägliga
beteende. Alessio samarbetade också med Vanity Fair i deras granskning av Macchiarini. Men då hamnade också Alessio under korseld. En upprörd Paolo Macchiarini attackerade honom i direktsända TV-program. En läkare anmälde honom också till Journalistförbundet, då hans skriverier kunde äventyra transplantationskirurgins gyllene projekt: Ett
transplantationsprojekt som omfattade tre europeiska länder. Alessio kunde
också informera att AlmaNova är det enda svenska media som varit på plats i Florens. Förvisso hade en svensk TV-korrespondent ringt upp honom från Rom, men trots att italienskan fungerade var hennes kunskaper i medicin på tok för dåliga för att det
skulle ge något.

När vi erbjuder Ulrika Björkstén, chefen för Sveriges Radios Vetenskapsredaktion,
vårt unika material från Florens, blir svaret:
– Vi köper inte materiel externt!
Vi svarar att vi inte är ute efter pengar. Ni kan få det gratis!
Björkstén svarar: –Vi är inte intresserade.
Vid vårt fortsatta grävande återfann vi också de officiella brev från Karolinskas ledningsgrupp, där de faktiskt så tidigt som 2010 undrade hur det förhöll sig med vissa negativa rykten som varit runt Macchiarinis förehavanden i Florens.
KI:s professorer får ett lugnande besked från Toscanas hälsominister. Hade man frågat Alessio Gagglioli på Corriere Fiorentino direkt, hade svaren blivit annorlunda.

Miljontals Euro till transplantationsprojekt
Det fanns redan nu långt gångna planer att öppna ett mångmiljonprojekt i artificiell
transplantationskirurgi vilande på Florens – London och så Karolinska som kunde äventyras. Men Alessio fann stöd i sin egen chefredaktör Paolo Ermini, som lät honom fortsätta bevaka händelserna vid Careggi.
Alessio hade kartlagt följande:
1. Hur Paolo Macchiarini hade uppmanat sina patienter att betala honom privat så att de kunde komma före i kön.
2. Hur Paolo Macchiarini hänvisade patienter till transplantationer utomlands där han kunde dyka upp som sista halmstråt.
3. Hur Macchiarini underlät att betala de 5% av operationskostnaderna som
det var avtalat skulle utgöra ersättning för att han fick låna utrustning och lokaler
på Careggi-sjukhuset.

Rättslig process: Macchiarini versus Careggi
Det är just dessa tre punkter som ligger till grund för den process som man dragit
igång i Florens domstol.
Sergio Romagnani kommenterar: – I Stockholm var man smartare som använde brottsrubriceringen vållande till annans död – då riskerar man inte att rättsprocessen, som kan dra ut på tiden, faller på fel sida preskriptionstiden.
Man hade faktiskt föranstaltat om en rättsprocess redan 2011. Macchiarini sattes i husarrest i femton dagar och hans pass drogs in, men den processen var illa
förberedd. Den borde ändå ha föranlett Karolinska att göra en djupare analys
och inte överlåta den i efterhand till Bosse Lindquist på SVT och till Bengt
Gerdin från Uppsala.

Enmansutredaren Bengt Gerdin
När Bengt Gerdin, som gjorde den forskningsetiska prövningen av Macchiarinis framfart i Stockholm, höll föreläsning i Uppsala så löd rubriken på föreläsningen ”Skulle en Macchiarini också kunnat dyka upp och dupera Uppsala Universitet?” Han gav själv svaret:
– Ja!
Liknelsen mellan Careggi, Karolinska och Bengt Gerdins tvärsäkra uttalande om forskningsfusk, måste föranleda en djupare analys. För inte kan det väl vara så att en akademisk värld som håller den kritiska utvärderingen som ett av sina förnämsta verktyg – kan bli så grundlurade av en ensam psykopat att de helt struntar i både människoliv och
granskning?

Christiaan Barnard
Vi backar gärna tillbaka i vår analys till den mest upphöjde transplantationskirurgen
som världen känner: Den sydafrikanske läkaren Christiaan Barnard, som 1967 genomförde den första lyckade hjärtoperationen. Patienten överlevde – om än bara några veckor – men de som följde efter skulle få ordentlig förlängd överlevnad. Som längst levde en av
Barnards patienter i hela 23 år efter att ha fått ett donationshjärta. Det var också
en avgrundsdjup skillnad mellan Barnard och Macchiarini. Barnards transplantationer på människor hade föregåtts av både misslyckade och lyckade försök på mängder av djur.
Macchiarini omsatte sina hypoteser direkt på människor. Barnard hade sånär hamnat på Karolinska, men då för att kvittera ut ett Nobelpris för sitt medicinska genombrott. Själv tror han att det som låg honom mest i fatet var att han var vit sydafrikan mitt under de värsta apartheidåren.
Barnard skulle med åren och växande vishet alltmer närma sig alternativen. Exempelvis var han hederstalare vid ett av Medicina Alternativas möten i Österrike. Hans tog ställning för en preventiv hållning där man med ortomolekylära metoder kunde förebygga hjärt- och kärlsjukdomar. Detta skulle för en ringa penning kunna förlänga livet för miljoner
människor – istället för att kunna hjälpa ett fåtal för miljoner kronor som insats, med spektakulär transplantationskirurgi.
Denna vishet hos Barnard som var en auktoritet inom medicinens värld sågs inte alls med blida ögon. Han erkände själv för arrangörerna i Österrike att han till och med kände sig hotad till livet av den medicinska maffian. Inte lång tid därefter dog han också under mystiska omständigheter under en semesterresa till Cypern. Idag är det ett av hans barnbarn som håller sin faders fana högt genom att ta initiativ till stora LCHF-konferenser i Sydafrika, senast 2015.

Transplantationer – en medicinsk återvändsgränd
Med detta som utgångspunkt borde varje transplantation av ett helt organ vara ett underkännande av medicinen som avlägsnat sig från ett naturligt biologiskt
synsätt. Att i god tid ha satt in ofarliga ortomolekylära metoder eller andra detoxterapier för att undanröja orsaken till en sjukdomsprocess i kroppen vore självklart att föredra. Varje större transplantation är så kostnadskrävande att den motsvaras av besparingar
inom den gängse vården. Man låter de gamla inom äldreomsorgen få allt färre hjälpande händer och allt bristfälligare föda, vilket vi vet innebär ett förkortat liv.

Franco Cracolici – Florensare med framtiden i sikte
Men allt är inte nattsvart vare sig på Karolinska eller i italienska Toscana. I Toscana har Franco Cracolici sedan ett år tillbaka öppnat ett andra alternativsjukhus.
Det första i Pitigliano har under sina första år utvecklats till en veritabel succé med mer än 24 000 patientbesök.
Det nyöppnade sjukhuset ligger i Grosseto. Cracolici har också, i egenskap som konsult åt WHO, gett en stödjande hand åt schweizarna när de beslutade att över hela landet införliva fem viktiga alternativ med sin skolmedicin.
Men här föreligger en klar skillnad: När vi bjuder in olika professorer på Karolinska till ett gemensamt möte i Stockholm där vi tillsammans lyfter fram den kunskap som borde ersätta artificiell plaststrupskirurgi, så svarar de flesta att de inte vågar eller inte kan. När
vi ställde samma inbjudan till Franco Cracolici så blev svaret:
– Jag ser det som en stor ära att föreläsa i Stockholm.
Cracolici tog upp ett citat från Galenos, en av medicinens fäder från antikens Grekland, när han höll ett bejublat föredrag i staden Grosseto.
– En riktig läkare avskyr rikedom. Däremot är han vän med sanningen.
Det blir också vår slutkommentar om Paolo Macchiarini.

Det större perspektivet
Sett ur ett helhetsperspektiv är ändå hela Macchiarinihärvan bara toppen på ett
isberg. Den skolmedicinska verksamheten – som den utvecklats sedan bröderna
Flexner redan 1910 drog upp riktlinjerna för såväl vetenskap som utbildning – och lanserandet av patenterbara ”läkemedel” för en rent vinstdrivande verksamhet
har nått vägs ände. Skolmedicinen själv utgör den tredje största dödsorsaken
– och för att vidmakthålla hela den affärsidén måste läkare som Einar Berg, Erik Enby, Tullio Simoncini och många fler straffas ut för de hotar hela paradigmet.
Istället för att medicinen har utvecklats som ett medel för att hjälpa oss återvända
till hälsa har den medvetet förvandlats till ett verktyg för dem som uppträder på en marknad där girigheten och fåfängan regerar.

Ingemar Ljungqvist
och Anna Böhlmark

DELA
Föregående artikelNummer 3 – 2019
Nästa artikelFöll offer för cbd-domen
Anna Böhlmark (född 1981) från Sollerön utanför Mora är journalist. Hon har en master i kommunikationsvetenskap och har bott 14 år i Italien. Anna talar flytande italienska, engelska och spanska och talar även kinesiska och franska. Anna har skrivit och fotat 7 år för tidningen 2000-Talets Vetenskap. Dessutom filmar och producerar hon dokumentärfilmer, nu senast filmen om kolloidalt silver som ligger på AlmaNova. Hon driver det egna medieföretaget Pelicana Pelicana.

1 KOMMENTAR

  1. Intressant läsning om en psykopat som lyckats lura så långa. Hemskt och ännu hemskare när människor råkar så illa ut att dom t.o.m dör. Ja psykopater finns överallt tyvärr

LÄMNA ETT SVAR