EPIGenetiken utvecklas vidare…

0
513

 … med ett vidare tjatande  från Karl Arfors

Inget är tydligen så svårt för den mänskliga tanken som att föreställa sig en levande organism.

Det som borde vara självklart, att levande varelser är föränderliga, att de växer, utvecklas, tar skada eller gynnas, reagerar på sin omgivning och själva påverkar omgivningen genom sina aktiviteter – att föreställa sig allt detta kräver en närmast övermänsklig ansträngning.

Vi känner motstånd mot det. Stöter intellektet på flödande föränderlighet gör det sitt bästa för att bryta ner den till ett antal statiska begrepp.

Uppfattningen att allt är färdigskrivet i generna är så mycket bekvämare för oss, även om den får allt mindre gemensamt med vetenskapens bild av genernas nätverk.

Generna reglerar organismen samtidigt som miljön reglerar generna. Och vad är det som formar miljön? Organismen! Levande varelser förändrar sin miljö bara genom att finnas.

Hitta ut ur den cirkeln om du kan.     

De senaste tio åren har genetiken visat sig vara mycket mer komplicerad än någon hade föreställt sig, menar den brittiske forskaren Ewan Birney, talesman för Encode (Breakthrough study overturns theory of ‘junk DNA’ in genome, The Guardian 2012-09-05).

”Vi tyckte kanske att det var bekvämare och enklare förut, eftersom vi helt enkelt var okunniga. Det viktigaste som hänt är att vi har lagt en del av vår okunskap bakom oss.”

Generna och kroppen – vem använder vem?

Så till lite kunskap. Intressant artikel ur SvD 19/12 2012

EPIGENETIK Ju mer vi vet om hur generna använder sig av oss, desto bättre kan vi använda vi oss av dem. Men att förstå generna är komplicerat: generna reglerar organismen samtidigt som miljön reglerar generna. Och miljön? Den formas av organismen

Hela Artikeln  http://www.svd.se/kultur/understrecket/generna-och-kroppen-vem-anvander-vem_7765914.svd

Tänk innan man får en vanlig människa med på detta, särskilt om man betänker våra osjälvständiga journalister som gärna citerar epidemiologiska studier som ofta SLV (Statens Livsfarliga Verk) lutar sig emot, som inte visar på riktiga samband – det är ungefär samma samvariation man hittar som att glass skulle orsaka drukningsolyckor – när den bakomliggande samvariationen är ett varmare väder.

Epidemiologi, i bästa fall leder till att man får en idé, som kan undersökas vidare med riktiga metoder som kanske kan visa på samband, men inte i sig själv ger något hållbart samband.

Tips på en ny bok: The Epigenetics Revolution: How modern biology is rewriting our understanding of Genetics, Disease, and Inheritance av Nessa Carey,  130 kr från Adlibris.

Den boken kan närmare förklara mer om den revolution Epigenetiken gör i vårt tänkande; hur kosten, stressen och våra tankar kan styra, hämma och stimulera hur DNA kan utföra sitt arbete i alla celler i vår kropp.

DELA
Föregående artikelMona Nilsson: om Chemtrails och Gurkmeja
Nästa artikelNy dokumentärfilm om kolloidalt silver: Silverbibeln
Anna Böhlmark (född 1981) från Sollerön utanför Mora är journalist. Hon har en master i kommunikationsvetenskap och har bott 14 år i Italien. Anna talar flytande italienska, engelska och spanska och talar även kinesiska och franska. Anna har skrivit och fotat 7 år för tidningen 2000-Talets Vetenskap. Dessutom filmar och producerar hon dokumentärfilmer, nu senast filmen om kolloidalt silver som ligger på AlmaNova. Hon driver det egna medieföretaget Pelicana Pelicana.

LÄMNA ETT SVAR