Människan är ingen ångmaskin

DEBATT. Biologiska varelser är inga ångmaskiner, även om energi in och ut har visst fog för sig och också ofta används för att försöka förstå människans komplicerade metabolism. Har ni sett ångmaskiner ”som går in i väggen”? Och har ni sett ångmaskiner som höjer sin verkningsgrad högst avsevärt genom tillslag av placeboeffekten. Vi är ju lika olika på insidan av vår kropp, som på utsidan – titta på din nästa!

Text: Karl E. Arfors, professor, Uppsala

Vår fysiologi och biokemiska metabolism är väldigt varierande människor emellan. Det är också därför som vi reagerar så olika på läkemedel. På en del har medlet ingen effekt, på några fungerar det ganska bra och en del blir sjuka och spyr, om dom inte är allergiska och får väldigt kraftiga, ibland livshotande biverkningar.

Läkemedel tredje största dödsorsaken

I USA (som ofta är min referensram) är läkemedel och kombinationer av läkemedel den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdomar och cancer.

Vi tänker ofta efter det gamla paradigm från 1687 som Newton lämnade efter sig – men så tänker de flesta medicinska forskare också (åtminstone på Karolinska). När jag skrev studentfysiken gällde enbart Newton (lutande plan, acceleration och fritt fall för att nämna
några).

Albert Einstein hade då funnits i 50 år och lagt grunden till satellitnavigering, krökta rum, atombomber etc.

Så länge det rör sig om normala hastigheter som vi kan se med blotta ögat fungerar Newton bra. Blandaren hade tidigt greppat det hela: Om du färdas fortare än ljuset svartnar det för ögonen. Det kunde man ju förstå – ja, det verkade ju rätt klart.

Idag vet kvantfysiken att med scalarvågor (gravitationsvågor som postulerades redan av Einstein) kan man förflytta frekvenser (tankar?) i universum mycket snabbare än ljuset.

Det är Newtonskt att tro att molekyler
simmar omkring för att vid rätt tidpunkt
träffa på sin receptor.

Heisensbergs osäkerhetskonstant

Det är Newtonskt att tro att molekyler simmar omkring för att vid rätt tidpunkt träffa på sin receptor. I kvantfysiken kan man inte samtidigt se en partikel och dess förlopp – och om det blir partiklar eller frekvenser (vågrörelser) avgörs bland annat av Heisenbergs osäkerhetskonstant. Inom kvantfysiken kan man inte göra några experiment utan att påverka experimentet. Översätt gärna detta till vår dubbelblinda forskarvärld!

Kvantfysiken lär oss om elementarpartiklar som svänger och kommer i resonans och styr och aktiverar själva livet. Man kan idag mäta energifält, som medicinarna aldrig har hört talas om. Visste ni att man till exempel kan aktivera en akupunkturpunkt i foten i syfte att behandla en synförändring och samtidigt visuellt registrera aktiveringen i hjärnans syncentrum med hjälp av funktionell MRI (Magnetic Resonans Imaging). MRI fick Nobelpriset 2004 i Fysiologi eller Medicin.

Förbered er för det kommande paradigmskiftet inom medicinen

Flera Nobelpristagare i kvantfysik har uttryckt en stark önskan att biologer och medicinare borde ta med frekvenser i tänkandet: vi ser med frekvenser, färger är frekvenser, vi hör med frekvenser, vi minns med frekvenser och vi skapar hologram i minnet. Vi kan ju precis se matsalsbordet och gå runt det även om vi inte är där.

Medicinarna har inte med frekvenser eller ens energi i förhållningssättet till människan i forskningtänket. Allt detta kan man utveckla vidare, men vi tar det en annan gång. Jag förbereder nämligen några föredrag om det kommande paradigmskiftet i vår medicinska vetenskap.

Text: Karl E. Arfors, professor, Uppsala