Minska ditt Deuterium – Återfå ungdomen

Det enklaste är ofta det mest förnäma för hälsan. Vi har tidigare berättat om enkla molekyler såsom silver och syre i dess specialvariant ozon, som mycket enkla ämnen men med en enorm positiv betydelse för hälsan. Ännu enklare är förstås den lilla kvantpartikeln elektronen. Dessutom är de så enkla att de går inte att patentera. Man behöver inte ens besöka läkare för att använda sig av dem utan man kan till och med tillverka dem själv. När det gäller elektronen räcker det att gå barfota eller krama träd för att förse sin kropp med ett extra tillskott.

Nu är turen kommit till vanligt vatten. Vanligt vatten består av en atom syre och två atomer väte. Den vanligaste bindningen mellan väte och syre utgörs av elektronparbindningar. Mycket stabila sådana. Men också här kan det variera. Det finns mycket goda belägg för att bara den ena bindningen kan vara en elektronparbindning och den andra en elektrostatisk bindning mellan hydroxidjonen OH- och en vätejon H+. Då blir egenskaperna helt annorlunda. Exempelvis kan man packa de senare mycket effektivare så att vi kan uppnå ett vatten där densiteten närmar sig fantastiska 1,5. Denna dubbla egenskap hos vattnet skulle mycket väl kunna förklara varför homeopatin fungerar så utmärkt.

Men i den här artikeln ska vi undersöka en annan abnormalitet. Själva väteatomen består vanligast av bara en proton i kärnan och med dess drabant, en elektron som befinner sig i en bana runt sin proton. Här finns det dock en annan naturlig möjlighet. Atomkärnan kan bestå av en proton tillsammans med en neutron. Eller i det extremt sällsynta fallet så har protonen fått två neutroner som grannar. Eftersom protonen bär på en plusladdning, medan neutronen är neutral, så är det fortfarande bara en elektron som man återfinner hos själva atomen.  Ämnet det rör sig om är fortfande väte, men en del egenskaper har förskjutits aningen. Har väteatomkärnan två neutroner och en proton kallas den för tritium (T). Har den en neutron och en proton kallas den deuterium och betecknas då D. Normalfallet är just bara en proton i kärnan och betecknas H i fortsättningen. I fortsättningen betecknar vi en vattenmolekyl som H₂O om den har två vanliga väteatomer och som HDO om den innehåller en deuterium atom och en vanlig väteatom. Det finns också undantagsvis också molekyler med två deuterium D₂O, men de är ytterst sällsynta i naturen men har som användning för att bromsa processen i kärnkraftsreaktorer, så kallat tungt vatten.

Hur vanlig är då Deuterium i vanligt vatten?  Man räknar med att naturligt förekommande så är andelen deuterium cirka 150 ppm, dvs 150 molekyler på en miljon är HDO. Det varierar lite grann var på klotet man befinner sig. Närmast ekvatorn och vid havsytan är det som högst och sedan avtar det om man ettdera rör sig i höjdled eller mot polerna där värdena kan nå ner till 130 ppm.  Fast vårt stora intresse ligger mer i vilka effekter har HDO när den tar sig in i levande celler. Många försök har gjorts för att se vad som händer om man ökar halten med deuteriumvatten. Då blir effekten genomgående skadlig. Och det säger sig själv eftersom vatten är en av de allra viktigaste molekyelrna i cellens intrikata molekylomsättning. Blir vattnet något tyngre så går reaktionerna trögare och hela metabolismen bromsas ned.

Det har man undersökt genom åren och finns publicerat inom forskningen, men så för  trettio år sedan gjorde man istället det omvända. Man kunde relativt enkelt framställa vatten med halter  på bara 20 ppm, och se då blev det positiva resultat. Främsta pionjärerna på området var rumänska, ryska och ungerska  forskargrupper. Genom att dricka sådant vatten minskar halten HDO också i cellerna. När det gäller växter så finns det flera arter som har en inbyggd mekanism för att hålla nivån under den som omgivningen har.

Genom att cellen får en högre metabolism, så behöver den arbeta mot lägre motstånd. Då blir också ut och intransporten över cellmemberanet smidigare och cellens förmåga att upprätthålla ett konstant pH värde i cytoplasman underlättas. Ett sjunkande pH-värde i cellen  är den avgörande faktorn för att utlösa en mitos – en celldelning. Och detta upptäckte framförallt den ungerske forskaren och molekylärbiologen Gabor Somlyai. Nästa steg i den tankegången för Gabor blev att fundera över cancercellerna som verkar dela på sig okontrollerat snabbt. Och hans tankebanor kom att bekräftas i otaliga försök. Genom kontrollerade studier med möss som fick olika cancerformer injicerade kunde man jämföra de djur som var kontroll och fick dricka vanligt vatten. I studiegruppen fick mössen vatten där man hade sänkt deuteriumhalten. Resultaten var ganska sensationella. I kontrollgruppen fortsatte tumörerna att växa, medan de möss som tillhörde studiegruppen fick se sina tumörer minska i storlek eller helt försvinna.  I och för sig var inte antalet möss i de båda grupperna speciellt stora, cirka 15 i vardera gruppen. men eftersom resultaten var så tydliga så måste man nästintill vara professor hos Cancerfonden för att inte notera det fantastiska resultatet.

När det gäller de anförda studierna så kan vi klart slå fast att Preventa inte är någon mirakelkur , som befriar alla från cancer. Men vi kan lika klart slå fast att som tillägg till andra åtgärder så betyder Preventa att man får ytterligare – ett nästintill naturligt – medel att ta till som verkar mot hälsa. Att det inte går att patentera är ju uppenbart och eftersom det går att tillverka själv så kan man lugnt räkna med att den marknadsledande cancerindustrin är ointresserade av att ens följa upp och sprida kunskap om metoden.

Det är faktiskt så att man själv blir förvånad att man inte förrän efter 30 år av forskning i Ungern så når de imponerande resultaten vår redaktion.  Det var tack vare två andra svenskar, dels läkaren Mikael Nordfors och så genom dataprogrammeraren Joakim Eriksson, Enköping, som vi överhuvud fick reda på att Preventa fanns. En eloge åt dessa två som också varit på plats i Budapest och kan verifiera det som skrivits här. Förutom att prova det på sig själva har de också vidarbefodrat informationen. Joakim Erikssom har också via sitt företag BraBalance sett till att finns lättillgängligt i Sverige.

Läsa hela artikeln om Deuterium genom att bli prenumerant på AlmaNova: