Iatrogen sjukdom – Iatrogen död

5
7031

Under de senaste 40 åren har det förekommit ett antal långvariga läkarstrejker. Eftersom läkarna nu i Sverige med fler länder ställt ordinarie uppgifter åt sidan och nästintill enbart ägnar sig åt akutsjukvård, så skulle Covid-1984 kunna jämföras med en läkarstrejk:
Vid tidigare strejker gick det så här:
– 1973 Israel; 1 månads strejk dödstalen ner med 50%
– 1975 Los Angeles, USA; strejk, -18 % minskad dödlighet
– 1976 Bogota, Colombia; 52 dagars strejk -35%
– 1983 Israel igen; 4,5 mån strejk, dödstalen kraftigt ned
– 1984 Varkaus; Finland, minskning
– 2003 Toronto, Canada omprioriteringar pga SARS, tydlig minskning i död

I Sverige var fram till den 20 mars 2020 dödstalen desamma som ett normalår, men då var coronadöden minimal. En månad senare den 20 april hade antal Coronadöda ökat till drygt 1600. Det motsvarar att under den svenska delen av epidemin hade under de första sju veckorna i medeltal nästan 40 personer om dagen avlidit i sviterna av COVID-19. Skulle Luc Montagnier – världens främste auktoritet på den verkliga pandemin AIDS – ha rätt i att Coronaviruset är ett av den medicinska vetenskapen sammanfogat virus så kan också samtliga de som dött av Covid-1984 klassas som iatrogena dödsfall. Läs mer på https://almanova.eu/luc-montagnier-om-covid-19/

Den svenska statistiken över totala antalet döda mellan 1 mars och 3 april mellan 2015 och 2020

Detta ska sättas i relation till de dödsfall som sker vid normalfall och där vården själv varit en kraftfullt bidragande orsak till att människor avlidit för tidigt. Här saknas så gott som helt en officiell rättvisande statistik. Man vill helt enkelt inte veta av att det dör bortemot 30 peroner dagligen – och detta har pågått i minst 20 års tid.

De sjukdomar och dödsfall där vården själv är medverkande kallas för iatrogena, och för att uppnå ovanstående krävs i första hand en analys som aktualiserar problemet. Tyvärr har inte detta gjorts, utan det verkar tvärtom som att istället för att se patienten som en hjälpsökande person och där målet ska vara att hän bibringas hälsa istället ses om en marknad för olika aktörer. Det har varit symtomatiskt för Sverige att man blundat för denna fråga, speciellt som numerären inte är liten. En kvalificerad gissning gör att mellan 5000 – 12000 personer får sina liv förkortade och avlider varje år och detta på grund av vården. Därmed skulle vården själv vara den tredje största dödsorsaken, efter kardio-vaskulära sjukdomar och cancer.

I USA som varit föregångsland för Sverige på den medicinska arenan har man faktiskt gjort dessa beräkningar, men där har man nu konstaterat att iatrogena dödsfall utgör den största dödorsaken, sedan ett par år tillbaka. I Sverige är det en handfull kvinnor som undersökt förhållandet här och dessa hjältinnor ser också vilka stora möjligheter det finns att förhindra dessa fatala misstag. Men då först krävs en analys av hela spektrat.
För egen del var jag i området tidigt ute då jag i två artiklar från 2003 penetrerade ämnesområdet. En med rubriken: ”Sjuk av mediciner – två amerikanska rapporter” och en artikel som rörde Sverige ”Biverkningar i Sverige – Kronisk underrapportering”. I den amerikanska delen hade forskarna uppskattat andelen som avlidit där vården istället för att förhindra döden, påskyndat densamma (Dessa återfinns på www.vaken.se/sjuk-av-mediciner/).

Man uppskattade att dödsfallen i USA för tjugo år sedan var mellan 76000 – 137000, dvs att då var iatrogen död den fjärde till sjätte vanligaste dödsorsaken. Antalet döda i USA är grovt 2,5 – 3,0 miljoner per år. Då 2003 fanns inga heltäckande undersökningar för svenskt vidkommande. Till min kännedom fanns bara en licentiatavhandling utförd på Umeå Universitet. Den visade klart att de siffror som fanns i officiella biverkningsrapporter var helt irrelevanta. Det verkliga antalet biverkningar som framgick i avhandlingen fanns inte representerade i officiell statistik. Med andra ord så liknade den svenska situationen den i USA. Det vill säga att åtminstone 5% av alla dödsfall skulle vara relaterade till vården själv.
Senare har vården utvecklats inom geriatriken med en ökad medikalisering. Nya psykofarmaka med ökad förskrivning har tillkommit, så nu brukar man ibland påstå att den utgör den tredje största dödsorsaken i såväl Sverige som USA. Och så skedde en ny utveckling i USA där iatrogen död nu enligt såväl Mathias Rath som Bruce Lipton utgör den största dödsorsaken.

Av Ingemar Ljungqvist

Läs hela artikeln genom att klicka här

Läs mer artiklar genom att bli prenumerant på AlmaNova:

5 KOMMENTARER

  1. Lever läkarna farligast?
    Läkaren Ulf Törnebladh ställde i Läkartidningen frågan huruvida läkarna har en kortare livslängd än befolkningen i övrigt. Han konstaterade att under 1 års tid (2017-2018) hade 72 manliga och 22 kvinnliga läkare avlidit; enligt Läkartidningen. Medellivslängden hos de manliga läkarna var 77,6 år och hos de kvinnliga 73,5 år. Det är 3 år kortare för männen och 10,6 år för kvinnorna jämfört med den förväntade livslängden för de personer som föddes år 2016. Även jag har konstaterat att det är sällan man i tidningarnas dödsrunor ser att en läkare blivit över 90 år gammal. Narkosläkare och röntgenläkare drabbas av arbetsmiljö problem. Narkosläkarna av att andas in de sövande gaserna och röntgenläkarna av radioaktiv strålning. Men de utgör bara en liten del av läkarkåren.
    I diskussionen som följde anges främst läkarnas pressade arbetssituation, och de kvinnliga läkarnas förmodade självmord, som orsaker till avvikelserna och att undersökningen inte var statistiskt korrekt utförd.
    Förutom de eventuella kvinnliga självmorden, som är både sorgliga och illa-varslande, tror jag inte resonemanget stämmer. Bland den övriga befolkningen finns förtids- och sjuk-pensionerade och långtids sjukskrivna, hemlösa, uteliggare, arbetslösa och skiftesarbetare. Och det finns andra utsatta yrkesgrupper som bartenders, croupierer, nattportierer och pop-musiker som utsätts för frestelser i arbetet. Det finns mera olycksdrabbade yrken och att hänvisa till att läkare är mera sönderstressade och har en årsarbetstid som är längre än andra yrkeskårer som lärare, poliser, restaurangkockar eller anställda i den finansiella sektorn, stämmer troligen inte.
    Däremot så har arbetsklimatet för läkare försämrats. Sjukvårdsbyråkrater och konsulter har fått ett alltför stort inflytande vilket skapat kaos, stress och missnöje.
    Redan för 50 år sedan påstods inom den egna professionen att läkarkåren var den yrkesgrupp som hade högst konsumtion av narkotiska läkemedel i Sverige. Läkarkåren har också länge legat högt vad gäller vin drickande.
    Min egen teori varför läkarna lever kortare än befolkningen i övrigt är att svenska läkare har mer tillgång till mediciner, vaccinationer, diagnostiska undersökningar och sjukvård än den övriga befolkningen. För att vara en trovärdig och engagerad läkare bör man också ha en stor tilltro till den egna yrkesrollen.
    Den västerländska medicinen lindrar främst symptom och är mera sällan hälsoinriktad. Läkarkåren har en större tillgång till symptom behandling än befolkningen i övrigt. Man kan omedelbart behandla smärta, oro, sömnsvårigheter, förkylning, hösnuva, feber, infektioner, ledsmärtor m.m. och även göra diagnostiska undersökningar som kan visa högt blodtryck, högt kolesterol, högt blodsocker och risk för cancer – som enligt de terapeutiska riktlinjerna kräver behandling. En läkare har möjligheten att snabbt medicinera utan att behöva tänka på en livsstils förändring. Man tror på den traditionella västerländska medicinska behandlingen, men efter 40-50 år har detta fått negativa konsekvenser för den enskilde läkaren som har
    drabbats av biverkningar. Hälsa och vitalitet har blivit lidande. Man har åldrats snabbare än befolkningen i övrigt.
    Jag har från auktoritativt håll hört att var 10e sjukhus säng upptas av en fel-behandlad eller biverkans-drabbad patient. Och att var 10-e provsvar kan vara felaktigt eller tolkas fel och i förlängningen ge en felaktig behandling. När man registrerat hur ofta inneliggande på medicinavdelningar drabbats av medicinbiverkningar, har siffror på mellan 8 och 18 % angetts.
    Civilisations kritikern Ivan Illichs bok Den Farliga Sjukvården (1975) blev mycket omdiskuterad i Sverige. Han visade att sjukvård är en riskabel verksamhet och att ett sjukhus är en farlig plats att vistas på. Det har även antytts att den tredje vanligaste dödsorsaken efter 1) hjärt-kärlsjukdom inklusive stroke, samt 2) cancer är 3) medicin-biverkningar och medicin-förgiftning och att 30 % av alla äldre som läggs in på sjukhus gör det p.g.a. medicinförgiftning.
    Förre socialministern Göran Hägglund var försiktigare i sin bedömning. När han uttalade sig i samband med Patientsäkerhetslagen sa han att ”bara” 3000/år onödigtvis dör varje år i vården (Vilket innebär att cirka 3 % av en svensk årskull dör i förtid, varje år).
    Läkare har mer tillgång till sjukvård än genomsnittssvensken och därigenom blir läkarna själva extra drabbade av sjukvårdens negativa sidor. Är det rentav så att läkarnas egen-terapi bidragit till att förkorta deras egna liv? Har gårdagens terapier visat sig vara dagens felbehandlingar? Den låga medellivs-längden hos kvinnliga läkare kan tyda på självmord, mobbing, eller att konsumtion av lugnande och sömnmedel gått överstyr. Men antalet kvinnliga läkare är bara 22 stycken i undersökningen. Vad gäller självmord så har läkare större risk att lyckas p.g.a. större medicinska kunskaper. Väldigt många idag missbrukade narkotiska preparat har först varit läkemedel och förskrivits av läkare; som morfin, heroin, kokain, (cannabis), amfetamin, samt dagens OxyContin och Subutex.
    När man åkte utomlands på 60-talet hade man ofta ett rör med Ciba-Geigys Enterovioform i packningen – för att undvika turistdiarrén. De tabletternas biverkningar gjorde att massor av japaner hamnade i rullstol för resten av livet och medicinen drogs in i Sverige.
    Läkarbesöket inför utlandsresan var inte komplett utan en spruta gammaglobulin. Hur bra var det? Drabbades några av immunförsvarsproblem när ens egna antikroppar kanske initialt riktades mot en annan persons antikroppar och till slut kanske mot ens egna?

    Jonas Bernholm (Läkarexamen 1978)

    • Tack Jonas för ditt långa och mycket intressanta inlägg! Nu får nog alla läkare sig en tankeställare! /redaktionen på AlmaNova

    • @Jonas B.

      Ursäkta mig för att inte skriva ut allt. När det gäller läkarstrejekrna ovan så sjönk dödstalen markant. Men inte som du trodde bland läkarna själva utan bland hela befolkningen i respektive land. Men här tror jag inte att det är läkarna som inne på sjukhusen som är boven i dramat. Jag tror hellre att den minskade dödligheten beror på att befolkningen vet att man inte kan överlämna ansvaret för sin egen hälsa till den vita rocken. Man var tvungna att ta ansvar själva – och då överlevde man längre. Kanske kan vi se samma fenomen nu under Corona hysterin , men här måste man vara försiktig. Hysterin föder också ångest och rädsla och löser man den med opiod -psykofarmaka kan det gå illa. Likadant kan mängden av konkurser leda till en ökad självmordsfrekvens. Men bokslutet med detta kan få vänta. Nu gäller det att få in IV C behandling på sjukhusens corona avdelningar. Då minskar dödligheten. Vad jag vet tillämpas detta redan i Kungälv och i en smålandsstad.

  2. Det förtjänar att påpekas att mitt eget inlägg var skrivet redan hösten 2019 före Corona virusets intåg i sjukvården.
    Inlägget handlade enbart om att läkarna, som arbetar inom sjukvården, inte har hittat nyckeln till ett långt liv. Och att de vanliga medicinska åtgärderna vid vanliga sjukdomar inte förlänger livet, utan tvärtom. Och att den ofta biverkningsdrabbande behandlingen vid våra vanliga folksjukdomar gör både patienter och läkare en björntjänst. Läkarna är extra hårt drabbade eftersom de kan påbörja en läkemedelsbehandling snabbare än befolkningen i övrigt. Och behandla symtom kraftfullare än vanligt folk. Och i värsta all använda mediciner som är både vanebildande och farliga.
    I det akuta skedet av en pandemi behövs naturligtvis läkarinsatserna för att rädda liv. Och tragiskt nog kan just läkarna bli extra drabbade och smittade under covid-19 pandemin.
    Nu skapar denna dock ett gyllne tillfälle för läkemedelsindustrin att ösa ut läkemedel och vaccinationer över befolkningen. Samtidigt som sjukvårdsetablissemanget säger att alla alternativa metoder inte är vetenskapligt bevisade och därför sannolikt overksamma.
    Nyligen hördes detta när man i tullen stoppat kinesiska örtmediciner som enligt avsändaren beskrevs som verksamma i Kina. Man kan ha synpunkter på det kinesiska statsskicket och exvis framfarten i Tibet, men när det gäller örtmediciner kan man också hävda att deras kunskaper är överlägsna jämfört med en okunnig svensk socialstyrelse.
    Jonas Bernholm (Läkarexamen 1978)

LÄMNA ETT SVAR